GROTTMÅLNINGAR

 

Europeiska grottmålning[redigera | redigera wikitext]

De första målningarna från magdalénien påträffades i Niauxgrottan i södra Frankrike. Denna var under början av 1800-talet en turistattraktion, och hade använts som tillflykt i oroliga tiden från den yngre stenåldern till medeltiden. I en grottsal, som kallades museet, hade en av guiderna lagt märke till väggmålningar, men denna upptäckt väckte ingen uppmärksamhet och bedömdes inte vara från förhistorisk tid. Först 1906, efter det att andra grottor med säkra paleolitiska grottmålningar upptäckts, "återupptäcktes" dessa målningar.^[1]

I stället blev det Altamiragrottans målningar som upptäcktes 1879 som blev de första att uppmärksammas. Då fyndet publicerades 1880 kom det att väcka en het debatt, Émile Cartailhac kom att avfärda målningarna som ett bedrägeri. Édouard Harlé som företog en undersökning konstaterade att Marcelino Sanz de Sautuola som beskrivit fyndet hyst en kringvandrande fransk målare på sitt gods för att kopiera målningarna inför publiceringen tog han det som belägg för att de var förfalskningar. Émile Rivières upptäckt av ristningar och målningar i de franska grottorna vid La Mouthe 1895, gjorde att han fick ompröva sina teser. Efter att ha besökt grottorna, skrev han i tidskriften L'Antropologie (1902) en artikel med titel "Altamiragrotten, en skeptikers erkännande av fel" ("La grotte d'Altamira. Mea culpa d' un sceptiques"). Den artikeln innebär ett allmänt erkännande av de paleolitiska målningar i Altamira. ^[2]

År 1903 påträffades även grottorna Combarelles och Font-de-Gaume i Spanien.^[3] Andra liknande fynd påträffades även i Mas-d'Azilgrottan och Pair-non-Pair.^[4]

Grottmålningarna ger viktiga ledtrådar om den periodens kultur och trosföreställningar. Djuren som avbildats synes ofta befinna sig i rörelse, och i många fall överlappar en målning en annan. Ofta har bergväggens naturliga former utnyttjats i målningarna, utbuktningar i berget kan exempelvis integreras i en målning för att skapa visuella effekter, och naturliga linjer och avlagringar på väggen har integrerats som marklinje i olika konstellationer. Många av grottornas gallerier ligger i långtsträckande tunnelsystem utan tillgång till solljus. För att underlätta målningen användes oljelampor av olika slag, vilket förklarar varför taken i grottorna inte är täckta av sot, vilket de skulle ha varit om eldar eller facklor hade använts för att förse konstnärerna med ljus. 

Målningarnas datering har ofta varit vaga, eftersom C14-datering riskerar att ge missvisande resultat i grottor eftersom prov från olika perioder ofta finns anhopade i grottor och under klippsprång. Motivvalet, exempelvis renen i Cueva de las Monedas, tyder på att konsten härstammar från den senaste istiden.

Grottmålningarnas vanligaste motiv är stora, vilda djur som stäppbison, häst, uroxe och hjort samt avtryck av människohänder och abstrakta mönster. Målningar av människor är sällsynta och då de förekommer vanligen mer schematiska än de naturalistiska djurmotiven. De äldsta grottmålningarna kan härstamma från aurignacien men de främsta målningarna kommer från magdalénien.

Målningarna är utförda i ockra, hematit, magnesiumoxid och kol och ibland har djurens konturer graverats innan målningen utförts. Abbé Breuil med flera har tolkat målningarna som jaktmagi avsedda att öka antalet fällda djur. Denna hypotes stöds av de lerskulpturer som tycks ha använts som måltavlor för spjutkastning men den kan inte förklara bilderna av rovdjur som det sabeltandade tigrar eller björnen.

År 2003 upptäcktes grottetsningar i Creswell Crags, Nottinghamshire i Storbritannien.

Välkända grottmålningar finns i:

• Lascaux i Frankrike: ca. 20 000 - 30 000 år gamla
• La Marche i Lussac-les-Chateaux i Frankrike
• Chauvet-Pont-d'Arc, Frankrike
• Altamira i Spanien: ca. 20 000 år gamla

Afrikanska grottmålningar[redigera | redigera wikitext]

Grottmålningar från Somalia.

I Ukhahlamba-Drakensberg i Sydafrika finns målningar av Sanfolket som tros vara omkring 3 000 år gamla och som föreställer djur och människor, förmodligen med religiös innebörd. Grottmålningar har också upptäckts i Tassili n'Ajjer-bergen i sydöstra Algeriet.

Indiska grottmålningar[redigera | redigera wikitext]

I Bhimbetka, 5 mil söder om Bhopal i Madhya Pradesh, finns klippmålningar från olika perioder, de äldsta upp till 30 000 år gamla. De förklarades som världsarv 2003.^[5]

Australiska grottmålningar[redigera | redigera wikitext]

I Australien har många tidiga grottmålningar påträffats. De anses vara upp till 28 000 år gamla.^[6]

Indonesiska grottmålningar[redigera | redigera wikitext]

I Indonesien finns grottmålningar som kan vara världens äldsta, upp till 40 000 år gamla.^[7]

Grottkonst

Man tror att bildkonsten är minst lika gammal som det talade språket. Människorna som levde på den tiden var jägare och bodde i grottor. De hade ingen fast boplats utan flyttade runt och stannade till där det fanns mat. Den äldsta konsten man idag har funnit är just från grottor, från ca 40 000 år sedan. Att bilderna är så gamla vet man för att det har bildats droppstensavlagringar ovanpå målningarna och det tar flera tusen år för dessa att bildas. Det finns idag mer än 150 st kända grottor och dessa har hittats bland annat i Frankrike och i Spanien.

Målningarna och ristningarna har man funnit långt in i grottorna dit inget dagsljus nått och kanske är det därför som många av målningarna är så fint bevarade. Man är inte riktigt säker på varför man gjorde dessa målningar utan kan idag bara gissa. Kanske var det för att under magiska riter söka styrka, god jaktlycka eller för att få magiskt beskydd. Färgerna man använde var gjord från färgämnen från naturen såsom kol man fick när man eldade eller röd/gul/brun ockra som man hittade i jorden. Dessa färgämnen, pigment, blandade man sedan med vatten eller djurfett för att få fram sin färg. Därefter målade man sina verk med hjälp av penslar gjorda av vassrör, hår från djur eller med bara händerna.

Oftast föreställde målningarna djur av olika former. Många av de djur som avbildades är idag utrotade såsom mammuten, ullhåriga noshörningar och grottlejonet mm. Då dessa målningar är väldigt detaljerade, har de gett oss mycket kunskap om hur de djuren såg ut. Få avbildningar är av människan, men i Lascauxgrottan i Frankrike har man hittat just en sådan. Mannen ligger ner och en bisonoxe står med sänkta horn över honom. Jämte dessa båda ligger där ett spjut med ett fågelhuvud och kanske en pil. Bisonoxen ser ut att ha ett spjut i magen. Kanske kan det vara en berättelse om en man som dött i strid.

När man skulle skapa sina konstverk började man troligtvis med att hitta en bra plats för sitt konstverk. Man jämnade till ytan där man ville måla men lämnade gropar och annat som kunde vara till hjälp för att forma det man ville måla. Bilderna avbildades från sidan i profil och man använde ofta olika former av skuggningar och förkortningar för att få målningen att få bilddjup och figurerna att få volym.

Man har även hittat både små och stora skulpturer skapta av sten, ben eller lera. Flera av dessa avbildar kvinnofigurer som kallas venusfigurer. Figuren ovan har hittats i Österike i en stad som heter Willendorf, därför kallas hon Venus från Willendorf. Hon är snidad i kalksten och tros vara någon form av arketyp (allmängiltig) som representerade urmodern, fruktbarhet eller liv. Man tror detta då man har hittat flera liknande figurer. Kanske gav dessa figurer tur eller så användes de i olika former av riter.

……….

Tiden från grottkonsten fram tills ungefär 10 000 år före kristus kallas förhistorisk konst. Vid den tiden drog inlandsisen sig tillbaka och människorna blev mer bofasta och samhällen började växa fram. En av världens äldsta städer hette Jeriko. Den låg inte långt från döda havet mellan Israel och Jordanien. Där har arkeologer hittas rester av hus, skulpturer, statyer och bilder. De flesta av dessa städer byggdes upp runt världens stora floder såsom vid Eufrat och Tigris i Irak, Huang He i Kina och Nilen i Egypten. Man utvecklade ganska avancerade städer och använde flodens vatten till att odla och vattna sina djur. Man lärde sig att utvinna och använda olika slags material och kunde bland annat gjuta statyer i brons, göra musikinstrument i trä och skapa refliefkonst i lera och sten. Alla dessa städer skapade även egna skriftspråk som därmed förser oss med information och kunskap kring livet för 5000 år sedan.